Måndagar kan ju vara slitsamma när man måste upp och jobba/plugga men för mig är det rätt skönt med måndag då jag får vila upp mig utan stress.
Jag hade stora planer om att städa och flytta på saker men lägger ner allt då det har varit en jobbig natt.
Ont i rygg och mage plus att pyret har sovit oroligt med ben och armar överallt. Blev inte många timmars sömn så jag tar en alvedon och lägger mig.
Sen ska jag träna.
Det får bli dagens utmaning.

Myselipysgos

Njaaa...det vore inte riktigt likt mig.
Skämt å sido så är det visst härligt, mest för att det ligger ngt dyrbart där inuti.
M E N ack för alla dessa krämpor.
I detta nu är jag så mätt och för er som är/varit gravida så är mättnadskänslan en annan när man redan är uppstoppad med en bebis.
Alltså, jag kan inte andas och ej heller rapa för då spyr jag i munnen..på riktigt.
Utöver detta är jag mest bara trött och har ryggont.
På måndag får jag vila... Ehm... Ni vet, när barnet och sambon ej är hemma!

Juste, den där sambon och hans studier... De är ett kapitel för sig. Vore orätt mot graviditeten att orera om det här men det tåls väl att säga att jag har börjat ruttna ordentligt på det hela.

Känn glädjen jag sprider, den totala lyckan! Vassego och njut, bjuder på den.

Somnade om och vaknade av ett samtal från en vän som påminde mig om vår fika.
Jag tog mig till gymmet och körde ett pass och sedan var jag i Nacka forum på nolltid. Mötte upp Wille och båda hade ärenden som vi sprang innan vi fikade.
Mitt i allt snack om barnnamn plockar jag upp mobilen och ser att förskolan har ringt och att tias har smsat om en incident på dagis.
Ringer då upp och får höra att pyret har gjort illa sig på en bordskant.
Tack och hej till Wille och iväg till förskolan där jag möttes av en nöjd liten kille och hans vänner som ville berätta vad som hänt.
Såret under ögonbrynet var litet och hade åkt igen men vi åkte ändå upp till Sös för en koll. De tyckte också att såret såg fint ut som det var så vi åkte vidare till skrapan där jag mutade med twizzlers. Sedan plockade vi upp moffa och åkte till sickla och mötte upp pappan och tog en fika.
Kvällen blev inte som tänkt då pluttis var extremt trött men vi försökte ändå så gott det gick.
Han somnade på tre sekunder och förhoppningsvis sover alla lite längre imorgon för då står det kompiskalas på schemat medan mami och moffa ska iväg och shoppa lite.

Sådan var min dag. Från noll till hundra. God natt mina vänner!

Vaken sen länge.
Pappa kom till oss igår så då brukar jag släpa mig upp för att äta frukost med honom.
Jag hade mkt ont igår så innan läggdags blev det 1 alvedon och 1 zink/magnesium tablett (i hopp om bättre värden samt att sova bättre).
Och min varmvattenspåse. Gick rätt bra, ryggen gör mindre ont.

Ska försöka sova lite till innan det bär av till gymmet för ett bicep- och axelpass.

Torsdag imorgon, 19 dagar kvar till jul och 34 dagar kvar till bebisen kommer.
Alltså shit va tiden går fort nu.
Jag längtar samtidigt som jag njuter av min tid nu.
Idag stod det träning på schemat men innan det tvingade jag mig själv att sova 2 timmar.
Körde 15 min intervaller på cykel och sedan bröst och rygg.
Åkte sen in till söder och fick massage, inte det bästa man varit med om men det fick duga.
Fick åka kommunalt eftersom tias hade bilen och omg...fobi!
För idioter... Bredvid mig satt en tjock tant som tog upp massa plats av mig och min ilska blev för mkt så jag bredde ut mig över henne till hon makade ihop sig lite.
Jävla skit grej!

En annan skitgrej är att jag inte har ngn jacka som passar mig vilket idag resulterade i att jag frös mig förbannad.
Så om ngn har en stor jacka att låna ut får ni gärna hojta!!!!
Syrran kom till undsättning med en jacka som kan funka om jag är naken och låter bli att andas. Kan ju funka ngra minuter. Tack älskade liten som tar hand om mig!!!

Ngt positivt...jag kan ff se mina tår

I helgen har jag trixat med blanketter till Försäkringskassan då jag numer är sjukskriven. Har ju en slags fobi för myndigheter och dess byråkrati.
Känner mig ofantligt dum och allt som sägs gör mig bara osäker MEN när man får barn/har barn/ska få barn är det bara att gilla läget.

Jag ringde och frågade endast dumma frågor och sen fixade jag det hela med endast ett utbrott och ett tillfälle där jag fick öva på att profylaxandas.

Så idag har jag vilat, tränat och gått på utvecklingssamtal på förskolan.
Jag får lite panik av att jag sover mkt men försöker att påminna mig om hur viktig denna vila kommer vara för mig framöver.
På gymmet körde jag ben och avslutade med 20 min intervaller på cykeln. Dock väldigt kontrollerat.
Jag får inte pressa min kropp om jag vill kunna träna hela vägen.
Lugnt tempo med kontrollerade pulshöjningar som får mig att svettas och får igång alla onda delar.
Kör mkt drop sets varvat med lättare vikter med många repetitioner.
Träning handlar om att känna av sin kapacitet, enligt mig.

Nu blir det TV3-maraton!

Idag blev det inte som tänkt.
Eller vi gjorde det vi hade planerar men pluttens dag har bara varit fel... F E L.
Fel som i att han inte alls ville gå på bio (fast han ville det 10 min tidigare).
Fel som i att väl framme på bion ballade han ur för att han ångrade sig om filmen han hade valt (biljetterna var redan betalda och filmen började om 5 min).
Efter filmen så var det visserligen bra fram till att vi skulle in på en proppad parkering. Då ville han print hem.
Sen blev han ledsen för att jag ställde bilden på fel parkeringsruta.
Inne på Rusta framhöll han med HÖÖÖÖÖG röst att han ville hem för att han var "trött på detta" " trött på att gå runt i affären".
Historien skulle bli lång om jag fortsatte men som ni kanske kan se har inte mkt varit rätt.
Han har pendlat mellan förtvivlan och ilska till skratt och gos.
Wow...har inte känt igen honom och bitvis har jag ledsnat.

Nu på kvällen (efter att han haft ett utbrott kring att han inte skulle sova och hur dumma vi är och hur han ska slå oss) fick han massage för att varva ner kom de fina orden.
"Mamma, du är den enda som är snäll mot mig."
"Du är den enda i världen som jag tycker om."
"Förlåt att jag var dum mot dig".

Ja, mitt älskade barn.
Även om jag inte haft rätt pedagogik hela dagen så har jag insett ännu en gång hur mkt man är beredd att älska de små liven som ibland blir galet labila. Älskade lilla hjärtat.