Hur gör ni i livets motgångar?
Hur reagerar ni när livet inte blir som tänkt? Hur hanterar ni kritik och påfrestningar?

Svaret på dessa kan lätt appliceras på andra områden i ens liv.
Tex träning (som jag brinner för)!
När livet och vardagen känns svår kanske ni fortsätter kämpa eller ger ni upp och går förbi problemet i hopp om att det ska försvinna?
Detsamma när träningen känns svår och omöjlig att hinna med. Hittar ni en lösning eller förbiser ni träningen?

När träningen inte hinns med och resultaten inte är som ni tänkt kanske ni ger upp och förstärker tanken "jag visste det"? Eller tänker ni: bra att jag kämpar trots att resultaten tar tid på sig?

Jag ger inte upp på det som ger mig näring oavsett svårigheter och motgångar. Men jag är noga med att påminna mig själv om att jag är ansvarig över mina resultat. Om jag skiter i det jag finner viktigt och behandlar det som är värdefullt som skit får jag även ta konsekvensen.
EGET ANSVAR, EGEN KAMP!

Ge inte upp men förstå er egen del! Våra tankar är viktiga i alla dela av livet!

Idag är jag pigg igen...
Igår var jag trött och bakis! Men kul var det iaf...tack loppan för allt.
Måndag och två veckor kvar till jul, yeaj....

Massor att göra men sen blir det två veckors ledighet med en massa tid för nära och kära.
Men innan dess är det tentan...jävla tenta!

Håll tummarna!