Min älskade stora unge är så otroligt vis och "spot on" ibland att jag blir galen av kärlek och ömhet.
Ikväll vid läggning låg han som vanligt och vred sig när det var dags att sova (vi hade då pratat en stund och sedan läst en bok).
Jag frågade honom efter en stund vad det var.
Fick till svar att han tänkte och därför inte kunde ligga still.
Frågade då om det var ngt särskilt han tänkte på och fick till svar efter lååååång betänketid:
"Mamma, hmmm....allt är ju särskilt".

Exakt så är det min älskade unge.
Du lär mig nytt varje dag och ofta lär du mig det jag redan bör veta.

Varje tanke är ju särskild på sitt sätt. Därför kräver den eftertanke.

Jag svarade honom att han hade helt rätt och lät honom tänka ifred även om läggningen tog extra lång tid.

För er som undrar så har jag valt att vara kvar med mina barn i rummet tills de somnar. Det passar mig och även dem.
Vi har testat 5-min och allt skräp som finns men detta var det bästa och jag ger fan i att ungen är stor.
Kommer göra det så länge han vill och behöver!

Idag vaknade jag och kände mig helt slut. Jag kan inte relatera till hur det är att bli överkörd men det kändes som att jag har tränat som en galning i 12 timmar.
Alla muskler ömmade och lederna värkte. Tänderna/tandköttet var ömt och huvudet kändes tungt.

Min kropp åkte på ngt överjävligt och det känns idag.
Tur jag krigade bra!
Har fått i mig lite mat och lite socker och en hel del dricka.
Sovit en kortis och hoppas på att känna mig ännu lite bättre imorgon.

Idag vaknade jag och mådde fruktansvärt dåligt.
Magont, värk i kroppen och allmänt väck.
Fick ändå klä på mig och ta mig till Skäris för ett möte. Kom tillbaka och helvetet startade. Smärta i kroppen som fick mig att gå på knäna. Kunde varken stå eller gå. Frös och huttrade.
La mig i ett kokhett bad och det hjälpte för stunden.
Sedan höll jag på att brinna upp, 40 graders feber.

Vidrigt! Har trott att det är magont men jag tror inte det. Har ju bara feber.

Mathias och barnen har varit iväg hela dagen så jag kunde vila.
Sedan har dimman varit tjock. Gjort ngra tappra försök att äta/komma upp men misslyckades.

Håll tummarna för att jag ska över leva.

Tur jag gillar skorpor för det är det enda jag fått i mig.

Min bebis (som vill testa allt, även alla virus) har blivit magsjuk.
Diarré som vi först trodde berodde på tänder men icke. Fontänkräks och diarréblöjor var 30:e minut tyder på annat.
Fy fan va äckligt det är! Vi har städat och tvättat till förbannelse.
Så obeskrivligt äckligt när ens lilla exorcist-kräks mitt i natten och det känns som att det är kräks överallt.
Usch...vi är i en dimma.
Vi fick en p-bot (händer sällan), jag trodde jag hade tappat bort min plånbok men hittade den i bilen för att sedan tappa bort p-boten som jag höll i.
Allt är så oklart och jag kommer inte på ngt sätt att få energi och sömn.

Den stora är förkyld igen och min fråga är när den här skiten ska ta slut.
De hinnerliksom inte repa sig mellan gångerna.

Det blir ingen Falun och jag är så ledsen för det. Hade verkligen velat träffa mina föräldrar och fira Nouroz med dem.

Vi blir hemma och repar oss istället.
Härligt inlägg? Nja...

Min storis är en dröm.
Det är inte alltid så kul att argumentera med ett barn som vet och kan (på riktigt kan) mer än de allra flesta i hans ålder.
Jag har uppfostrat honom till att vara kommunikativ och lyhörd, vilket han är.

Men allt är så fantastiskt ljuvligt med honom. De små milstolparna och de stora barriärerna.

Idag övervann han för andra gången sin rädsla över handtorken som finns på vissa ställen.
Han ställde sig under en sån för att torka sitt hår.
Jag såg hur han tvekade och kände sig rädd men han klarade det.

Jag kan inte räkna hur många ggr vi har stått med ett gråtande/skrikande barn som vägrat gå in på toaletter/badrum pga dessa handtorkar.
Då pratar vi panikskrik och panikgråt.
Vi har accepterat och respekterat detta. Gått därifrån och hittat alternativa ställen att kissa på.

Tror ni han var stolt?
Idag torkade han håret under en hårtork dock men för honom var det VICTORY!!!

Efter det dagliga utbrottet av mitt barn som anser att hen inte ska till förskolan kände jag mig ngt förstörd.
Dessa trots- och ilskeutbrott tar musten ur mig och jag önskar mig ofta en vis röst som kunde tala till mig och vägleda mig.
Idag klagade storis på värk i benet och jag börjar ana växtvärk. Min lilla fina unge.

Jag och mini tog oss ut i solen. Jag fick även med mig kaffe och en proteinbar. Vid bryggorna somnade mini. Lurarna med white noise eller vaggvisor gör susen och används dagligen.
Så i skrivande stund sitter jag och njuter av solen. Ibland är livet så härligt!!!!

Jag börjar på allvar tro att det är ngt allvarligt fel med mig.
Jag är konstant trött och har varit senaste 6 månaderna. Som i en dimma där allt känns grötigt.
Helt fruktansvärt.

Idag har varit på sista akupunkturen. Nästa blir Vc och en kur anti inflamatoriskt.

Dödade ändå min rygg idag, ngt lättare vikter (skulle inte tro det) och ngra fler reps.

Imorgon vilar jag och tar med mitt barn till parken för lite mys.
Om barnet är piggare, dessa kindtänder dödar oss alla.

Igår hände inte mkt här.
Näst sista akupunkturbehandlingen som gett mig Goda resultat.
Sedan åkte vi till svenska sushi huset och åt gudomlig thai.
Boysen åt sushi och även den höll måttet.

Efter att Mathis hade tränat var det min tur. Blev ett cardiopass på 30 min, tre olika intervaller. Så jobbigt och ännu värre blev det av mjölksyreattacken som kom 3 min in i passet.

Sist men inte minst blev det ost och kex med grannar som bjöd på bubbel.
Jag hoppas dock drickat... För sliten för det.