Direktlänk till inlägg 10 augusti 2014
Livet föser en fram. Genom terräng, över berg och puttar ner en för stup ibland.
Det går fort när det beger sig och en har nästan aldrig en chans.
Men när man överlever floden så känner mig sig oövervinnerlig.
Som att man hade en chans och man tog den.
Man överlever nästan alltid. Ibland med djupa sår som aldrig tycks läka ut ordentligt. Ibland med små obetydliga små bett och skrubbsår som känns mest i vägen.
Jag vet inte vad jag vill komma fram till mer än att allt tycks ha sin gång. Det goda och även det som svider. Ingen slipper. Ingen blir utan.
Allt lämnar sitt spår, det goda men även det som svider.
Hej vänner! Jag kommer sluta blogga här och istället skriva på www.Tolou.se Min blogg har alltid fungerat som min ventil då jag började blogga när jag led av min depression för snart 10 år sedan. Jag har mått bra av att dela mina tankar och d...
"Kod för att importera min blogg till Nouw: 1254608282"
Vi har haft en fördjävlig höst med alla tänkbara sjukdomar. M har drabbats hårt och varit sjuk lääänge. Igår fick läkarna napp och det visar sig vara Twar. Han har nu fått ny medicin och jag hoppas så att han ska tillfriskna. Han har haft hög feb...
Efter min penicillinkur och en sjukdomsperiod på ca 9 veckor var det dags för vår stora som åkte på halsfluss och fick ta två antibiotikakurer då de gav honom fel första gången. Sedan var det dags för M som nu är inne på sin fjärde vecka av sjukdom...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | |||||||
4 |
5 | 6 |
7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
17 | |||
18 |
19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | |||
25 | 26 | 27 |
28 | 29 |
30 | 31 | |||
|