Har känt mig hudlös idag.
När varenda ljud och rörelse har skakat mitt inre.

Har upplevt att mitt stora barn har pratat konstant, hela dagen.
Det har känts som att ngn vill mig ngt varje minut. Även när jag inte förmår att svara.
Jag gör trettio saker samtidigt för att jag får trettio förfrågningar.
Jag klagar inte men jag tror att det resulterar i att jag inte klarar av ljud och rörelse i den mån jag bör.

Jag alldeles själv en em i veckan och då satt jag tyst och bara va i en timme. Så skönt och välbehövligt.

Happy monday folks

Min bebis har blivit ordentligt förkyld och är därmed svårtröstad och allmänt missnöjd. Vilket är förståeligt!!
Tur att hen har sitt stora syskon som livar upp med skojiga lekar och upptåg.

Trots detta känner jag kvalitéer som gör mig lycklig. Små detaljer... Vackra detaljer.

Som när jag klarade av att virka en blomma med hjälp av min älskade momo. Och jag som tack får kyssa hennes varma hand.

Som när min storis springer fram och omfamnar min mormor. Han utstrålar trygghet och hon skiner upp som solen.

Som när jag och Mathias får en stund för oss själva och vi skrattar och kramas.

Som när pappa kramar och pussar mig lite extra och innerligt.

Som när mamma myser för att vi får vara tillsammans.

Jag känner mig lyckligt lottad.
Älskar och känner mig älskat till tusen!