Ilska och sorg blir märkbart för mig nattetid. Jag biter ihop käkarna till den grad att jag får bända upp dem på morgonen. Axlar och nacken värker av överdriven spänning.
Hela mina mun är sönderbiten av ingen annan än mig. Gärna insidan av kinderna, säkert i samband med att jag låst mina käkar i vansinnes sorg.

Jag är trött.
Hjärnan är inpackad i gelé.
Tankarna finns där och processen låter sig inte vänta.

Jag är inte ångerfull utan mest fylld av omständigheter jag önskat slippa.
Jag är inte panikslagen utan slagen av den verklighet jag försökt blunda för så länge.

Den verklighet som talar om min plats för mig. Den plats jag äger och skapat. Men också den plats som saknar en del. Jag önskar jag kunde förstå saker bättre.
Vara mer hel. Känna större trygghet och tillit.
Jag önskar mig ngt annat än det jag känner.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej vänner! Jag kommer sluta blogga här och istället skriva på www.Tolou.se Min blogg har alltid fungerat som min ventil då jag började blogga när jag led av min depression för snart 10 år sedan. Jag har mått bra av att dela mina tankar och d...

"Kod för att importera min blogg till Nouw: 1254608282"

Vi har haft en fördjävlig höst med alla tänkbara sjukdomar. M har drabbats hårt och varit sjuk lääänge. Igår fick läkarna napp och det visar sig vara Twar. Han har nu fått ny medicin och jag hoppas så att han ska tillfriskna. Han har haft hög feb...

Vid matbordet kring nära och kära gick vi laget runt och alla fick berätta det bästa med 2018. Några berättade om nya anställningar, andra om ett mer hälsosamt liv och min syster om att hon slutade röka. När min tur kom var det för privat att dela ...

Efter min penicillinkur och en sjukdomsperiod på ca 9 veckor var det dags för vår stora som åkte på halsfluss och fick ta två antibiotikakurer då de gav honom fel första gången. Sedan var det dags för M som nu är inne på sin fjärde vecka av sjukdom...