idag har jag haft gråten i halsen hela dagen.
Min harmoni är så otroligt rubbad. Allt jag ser är bilden av ett litet livlöst barn som ligger på en strand. Jag klarar inte av att tänka klart och just denna bild har berört mig lite extra.
Ett litet barn med t-shirt och shorts som tillsammans med sin pappa och sitt syskon åkte från ngt otryggt och fruktansvärt.
Denna resa måste ha varit krävande, sorglig och samtidigt hoppfull. En förälder i uppenbar kris som utsätter sig själv och det mest värdefulla han har i HOPP om att ge sina barn en framtid. Jag försöker tänka mig hur det måste ha sett ut på båten, hur gick det till när barnen ramlade ner från båten och i havet. Hur tog sig paniken i uttryck hos dessa föräldrar när deras barn ramlade ner i ett svart hav? Skriken...paniken....vetskapen om att ens barn precis har drunknat...

Vet ni hur det känns för en förälder när ens barn slår sig? När en blir orolig? När barnet blir sjuk?
Den känslan av oro och ängslan lamslår en och en är beredd att gå itu. Vet ni hur mycket en är beredd att göra för sina barns välmående?
Vet ni varför föräldrar försöker fly med sina barn under de värsta omständigheterna (istället för att själva ta livet av dem)?

För att en är beredd att gå genom taggtråd, simma över hav och bli slagen av gränspolis om det kan ge barnet en trygg tillvaro.
Att fly fara ska inte innebära död utan det ska innebära liv och trygghet.
Jag önskar strypa de som säger att dessa människor kommer till Sverige för bidrag.

Jag mår så fruktansvärt dåligt när jag tänker på dessa familjen och barn.
Jag ser mina egna barn framför mig.
Mitt liv bygger på att ge dem maximal kärlek och trygghet. hamnar vi i krig kommer jag bestiga helvetes murar för mina barn.

 

Malin

3 september 2015 19:42

Tolou,,, så är det,,, jag känner samma,, hjärtat brister och tårarna rinner flera gånger per dag,,, när man tänker tanken att "om det varit vi" så blir jag kall över hur alltför många resonerar, hjärtlöst och så rädda är människor,,, ska ta och ringa i morgon för att se om det finns något jag/vi kan göra,,, kram fina fina du

http://mamma-till-4

myrealworld

3 september 2015 20:20

Min kära vän! Jag vet så väl att ditt hjärta blöder.
Jag vet att många med mig får svindel av alla orättvisor och all maktlöshet.
Skicka mail om du vill samla kläder som jag har gjort fast i Dalarna. Min far kan vara kontakt! Kram fina vän

 

Lisa

3 september 2015 21:25

Älskade vän, det är vansinne det som sker. Hjärtat går itu och det är i princip omöjligt att hålla det borta. Jag förstår inte alla kallsinniga människor som pratar om att stänga gränserna...

myrealworld

3 september 2015 21:33

Jag tänker att vi är fler som inte vill stänga gränserna. Vi är fler som vill hjälpa. Vi är fler och vi kommer att tillsammans kunna skapa hopp om mänskligheten. Mycket kärlek till dig bästis!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej vänner! Jag kommer sluta blogga här och istället skriva på www.Tolou.se Min blogg har alltid fungerat som min ventil då jag började blogga när jag led av min depression för snart 10 år sedan. Jag har mått bra av att dela mina tankar och d...

"Kod för att importera min blogg till Nouw: 1254608282"

Vi har haft en fördjävlig höst med alla tänkbara sjukdomar. M har drabbats hårt och varit sjuk lääänge. Igår fick läkarna napp och det visar sig vara Twar. Han har nu fått ny medicin och jag hoppas så att han ska tillfriskna. Han har haft hög feb...

Vid matbordet kring nära och kära gick vi laget runt och alla fick berätta det bästa med 2018. Några berättade om nya anställningar, andra om ett mer hälsosamt liv och min syster om att hon slutade röka. När min tur kom var det för privat att dela ...

Efter min penicillinkur och en sjukdomsperiod på ca 9 veckor var det dags för vår stora som åkte på halsfluss och fick ta två antibiotikakurer då de gav honom fel första gången. Sedan var det dags för M som nu är inne på sin fjärde vecka av sjukdom...