Japp det var ordet.
Vet ej om det är åldern, erfarenheten eller den ökade vetskapen kring hur illa det kan gå.
Mitt inre är på spänn.
Vill inte tänka på hur jag kommer att känna om inte allt är som det ska.

Jag hoppas på det bästa, förbereder mig för det värsta.

Åh fy...
Förutom att lämna pyret på dagis har jag inte gjort ett smack.
Jooo jag har tittat på allt skräp som gått på tv.
Tvättat lite och nu vill jag bara sova.
Men jag kan inte...allt jag har i huvudet är hur det kommer bli imorgon kl 11.