Igår kväll rann det många tårar. Och jag lät det komma. Allt som varit, tiden som gått så fort, alla minnen, tiden som nu är förbi och måste lämna plats för nya tider.
Jag grät som ett barn och somnade utmattad i famnen på Mathias.
En stund senare låg båda barnen och trängdes med oss i sängen och jag kunde andas igen. Dock inte sova men va fan gjorde det!?

Imorse klev bebisfågeln upp samtidigt som mig och gjorde mig sällskap i min stora (trötta) förvirring.
Vid avsked skrek beben och grät många tårar, jag väntade på mina egna tårar i bilen men de kom inte.

Jag har ägnat dagen till att läsa dokument, en bok och fixa med saker som Behöver avslutas.
Kl 17 var jag hemma igen hos mina värdefulla och jäklar va glad jag var att få vara med dem.
Mathias fick köra ett träningspass och jag hängde med barnen ute i det fina vädret.

Under dagen har jag såklart haft fina vänner och familj som pepp:at med sms/meddelanden och samtal. Tack älskade ni för allt stöd! Ni betyder massor

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej vänner! Jag kommer sluta blogga här och istället skriva på www.Tolou.se Min blogg har alltid fungerat som min ventil då jag började blogga när jag led av min depression för snart 10 år sedan. Jag har mått bra av att dela mina tankar och d...

"Kod för att importera min blogg till Nouw: 1254608282"

Vi har haft en fördjävlig höst med alla tänkbara sjukdomar. M har drabbats hårt och varit sjuk lääänge. Igår fick läkarna napp och det visar sig vara Twar. Han har nu fått ny medicin och jag hoppas så att han ska tillfriskna. Han har haft hög feb...

Vid matbordet kring nära och kära gick vi laget runt och alla fick berätta det bästa med 2018. Några berättade om nya anställningar, andra om ett mer hälsosamt liv och min syster om att hon slutade röka. När min tur kom var det för privat att dela ...

Efter min penicillinkur och en sjukdomsperiod på ca 9 veckor var det dags för vår stora som åkte på halsfluss och fick ta två antibiotikakurer då de gav honom fel första gången. Sedan var det dags för M som nu är inne på sin fjärde vecka av sjukdom...