Känner mycket men förmår inte just nu att mäkta med.

Jag är inte i ett läge där jag går under men jag känner att jag skulle behöva pausa.

S t o p

|

|

|

P a u s e

Jag är tudelad

Den ena mig njuter till fullo och är mer egoistisk än jag någonsin varit. Jag ser till mina egna behov och mina egna önskningar. Jag jagar efter själslig lycka för det är som att det har fattats mig länge.

Jag känner stolthet över mina framsteg som människa. Jag njuter av ny kunskap och känslan av att klara det omöjliga.

Den andra kliver in i gamla mönster och blir direkt utmattad av det vaccuum som existerar. Denna person känner ibland själslig död.

Jag vill inte döma mig själv eller andra för det jag känner. Jag vill bara lyckas få ihop mina två jag.

Jag tror att det är min svåraste uppgift just nu.

Att få ihop den som satsar all in och aldrig drar i bromsen och ett vaccuum som kanske behöver finnas för att jag ska kunna andas och reflektera.

Jag stannar här i ovisshet ett tag och låter mig själv känna.

Jag bestämmer inget, utan bara undrar och flyter med.

Min naranja media tack för dina reflektioner och dina stöttande ord.