Senaste inläggen

Av myrealworld - Torsdag 25 jan 23:18

Vi försov oss big time idag och vaknade 20 min innan storis skulle iväg.
Det gick ändå bra, frulle fick barnet med sig till skolan. Därefter var det dags för Mellis att komma iväg efter två dagar. Efter lite vånda kom även det barnet ut och iväg.
Sist var det bara vi. M hade lovat att vara barnvakt för vårat fadderbarn så när även M var ute så klädde jag och Mini på oss och kom iväg på promenad i det vackra vädret. Vår i luften och en sol som kikade fram.
Musik i öronen och glädje i kroppen.
Gick för i syrran som anslöt vilket var helt underbart.
Vi kollade lite affärer och sen bjöd hon på fika.
Promenerade hem och var såååå trött.

Tog tag i mig själv och lagade världens godaste dhaal.
Muuums!

ANNONS
Av myrealworld - Onsdag 24 jan 09:47

Idag blev vår bebek 7 veckor. Tur BVC har koll när en själv inte har det.
Vår mellis är sjuk igen för hundrade gången så denna vecka körde vi vab två dagar precis som alla andra veckor.
Igår skrapade ihop 3 timmars sömn och min hjärna var helt nollställd hela dagen.
Tänk om en visste hur viktig sömn var när en var tonåring...

Fortsätter även mina promenader men har väldiga foglossningssmärtor.
Ska ge det lite till innan jag söker hjälp, tydligen kan en ha väldigt ont upp till tre månader efter förlossning.

I helgen kommer mamma och jag längtar så efter henne.
Vi ska iväg på 30års kalas på lördag. Får se hur det går med tre barn haha!

ANNONS
Av myrealworld - Tisdag 16 jan 00:11

Vissa delar av kroppen läker sakta men säkert. Är fortfarande öm på magen och kring mitt snitt men det går framåt. Mitt bäcken däremot...hörni det är ngt helt annat.
Kan det ens bli helt igen? Jag menar, är det möjligt att den liksom blir stabilt igen?
I dont know.
Ryggen, axlarna, fötterna, lederna, märklig knöl på benet osv är ny smärterfarenhet.

Ni förstår inte hur mkt jag behöver min träning. Det vill säga innan jag faller isär.

Nu ska det hoppas i säng, mini är förkyld och kommer antagligen inte kunna sova.
Wihuuuu

Av myrealworld - Onsdag 10 jan 11:27

Igår var barnen på föris och fritids. Första gången på väldigt länge. Det var en hit även om de båda var skeptiska till det hela.
Jag sov en timme extra och sen dags för att ta mig till globen för samtal.
Tog en snabb promenad upp. Solen i ansiktet, power i benen som brände av de snabba stegen och kall luft i lungorna.
Väl framme droppade svetten längs ryggen och jag kände mig lycklig.
Tänkte på att jag för två månader sedan var väldigt orörlig i kroppen. En bra graviditet i jämförelse med de andra men ändå stor och otymplig.
För 6 veckor sedan öppnades hela magen upp och idag går jag som om inget har hänt.
Kan en önska sig en mer magisk kropp? Jag lovar att ta hand om mig själv på bästa sätt.
Äta bra, röra på mig och fortsätta jobba med insidan.

Efter samtalet mötte M upp mig för lunch.
Blev en bowl på freshii och sen en promenad hem.

I natt blev det inte mkt sömn och jag vaknade förbannad.
Aja det gäller att variera känslolivet.

Av myrealworld - Måndag 8 jan 13:10

I natt bestämde sig vår stora för att härja omkring från 03:40 och framåt. Kan även tillägga att vid 06 gav jag upp och sa att han gärna får vara vaken bara vi däck sova en stund innan det var dags för mellisen att vakna. Han vaknade mitt i natten och M gick tillbaka med honom, satt med honom en stund och så fort det var dags att gå tillbaka ?bröt? han ihop. Så höll det på i över två timmar. Jag behöll mitt lugn men vill explodera av trötthet och frustration. När klocka slog 05:50 vaknade mini och ville ha mat. Jag hann sova till 08:40 då mellis vaknade.
Bara att ta sig upp och fixa frulle och en hink med kaffe.
Imorgon går båda kidsen på förskola och fritids. Så är det bara.
Lovet har gjort sitt och vi måste tillbaka till rutiner, speciellt den stora.
För mkt sitta inne och spela tv-spel.

Hoppas hoppas att stora barnet lägger ner sina nattliga äventyr. Han har dock haft svårt med sömn heeeeela sitt liv så detta är inget nytt men så påfrestande.

Idag hoppas jag på en promenad trots att jag är hostig.

Av myrealworld - Lördag 6 jan 23:59

Inatt var kämpig, egentligen inte mer kämpig än ngn Annan men det blev liksom den natten som fick sömnbägaren att bli helt tom.
Vi hamnade i säng mkt sent eftersom vi vuxna behövde lite tid för prat.
Lite tid att prata med varandra och låta tårarna komma och låta tårarna torkas av varandra.
Bebisen vaknade 2 timmar efter att jag lyckats somna och var redo för mat.
Först tutte och sen flaska och sen blöja och sen knorr i bebismagen (försök att rapa) bebis med täppt näsa. En timme och ngt senare lyckades vi somna om.
Bitterheten mot min partner som sover varje natt anade inga gränser. Jag tänkte liksom svart samtidigt som jag tycker att denna sömnlösa bitterhet är rätt ful när den visar sig tryne.

Jag fick lite sovmorgon men vaknade sur och hostig. Åt ingenting, drack kaffe, tog med mig min mellis ut och var borta två timmar. Sen släppte det allt eftersom.

Nu behöver jag komma i säng för att inte göra om det hela. Även om jag hade behövt gråta en skvätt även inatt.

Av myrealworld - Onsdag 3 jan 22:08

Idag blev vår bebis fyra veckor. En ljuvlig och go bebis som redan nu har en stark vilja och är väldigt nyfiken. Så pass att sömnen ofta uteblir...inte lika skojigt för föräldrarna.
Nätterna är stökiga för både bebismagen och nu dessutom en täppt bebisnäsa.
Båda syskonen har varit förkylda och delat hjärtligt med sig till mini.

Fyra veckor sedan förlöste jag mitt tredje barn och denna gång har kroppen inte hämtat sig lika snabbt. Kanske är det åldern, kanske är det att det var tredje gången eller så är det att en inte knappt hinner vila. Magen är mörbultad och bäckenet värker som bara den. The long way back har precis börjat.
Hur som helst har jag tvingat mig ut på en timmes promenad varje dag, mest för att få luft och röra den värkande kroppen.
Det känns fantastiskt att bli lite svettig i kroppen. Har även tagit bort det mesta gottet (utom den mörka chokladen).
Det enda som fattas är lite mer sömn per dag. Samt lite mer dagsljus...

Nu the great Wall och te.

Av myrealworld - 17 december 2017 12:15

Jag beundrar de människor som fixar amning utan större problem. Liksom bara lägger barnet vid den härliga bröstvårtan och barnet bara gapar stort och börjar suga R Ä T T.
Sen sitter de där och bara njuuuuter. Så mysigt och drömmigt.
Lyllos er. Verkligen.

En annan fick sig ett underbart barn som visserligen var redo att börja suga ca 20 min efter förlossning men det bidrog även till att det sög och sög och sög till brösten gick sönder. Då menar jag stora blödande sprickor rakt över vårtorna.
Lägg till barnet så fort den vill suga sa de. Helvette heller ha brösten och däremellan satt jag och svettades som en galning av smärta.
Tänk er att vara uppsprättad i magen och sen ska du även deala med detta...

Använd amningsnapp tills vårtorna har läkt sa de och jag gjorde det lydig som jag är men det resulterade i att bebisen gick ner i vikt.
Som tur läkte ena bröstet, det bästa, som jag nu ammar på.
Det andra är ett katastrofområde med sår och sprickor.
Den pumpar jag ur.
Det funkar med processen är långdragen... 20 min amning, 15 min påmatning och 15 min pumpning. Det är ca 1 timme.
Funkar på dagtid men natten kan det bli stört men då lägger jag patiens på telefonen och ber om att kidsen inte ska väckas av maskinen som låter som en bajsnödig kossa.

Men jag har bestämt min.
Jag vägrar lägga mitt barn till det trasiga bröstet. Nope. Jag gör det icke.
Torkar den ur får det vara. Det är dessutom min stora tutte så de kanske blir kul i sommar i en bikini.

Presentation


Somewhere in between myself and I you will find Me.

Fråga mig

22 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ myrealworld med Blogkeen
Följ myrealworld med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se