Idag saknar jag dig. Idag när jag känner mig ledsen då finns du där i mitt inre och jag önskar mig ditt skydd och värme.
Jag famlar mellan verkligheten och min inre bild av dig. Jag blir omfamnad av den du är i min själ men väcks av verkligheten.
Jag låter det vara för idag vill jag sakna dig.
Jag känner mig ensam och jag önskar du fanns där.
Jag skulle berätta för dig hur jag mår och hur livet drabbar mig ibland.
Jag skulle be dig lyssna och trösta mig.
Jag skulle be dig lyfta mig och stärka mig så jag orkar lite mer.
Jag skulle vilja att du sa snälla saker om mig och till mig. Jag skulle be dig om hjälp med min mur som kommer upp när jag är ledsen och uppgiven.
Jag skulle gråta och låta dig ta hand om mig.
Jag skulle säga att jag är glad att du tröstar mig.

Idag saknar jag det jag saknar med dig.

Glad alla hjärtans dag

Jag blev träffad på den ömmaste punkten. Den där punkten vi alla har men försöker täcka så gott vi kan för att det är som att all ens smärta fäster just där.
Jag täcker den med mitt liv och med idén om att om jag avleder mig själv når inget fram.
Så en dag när du är skör och när du inte har din sköld uppe träffar en giftig och vass pil dig precis där det gör som mest ont och inombords blir du som en skadskjuten fågel.
Flaxar, skriker och vill fly.
Egentligen spelar det ingen roll varför du blev träffad utan att du blev det.
Jag ser alla färger utom de ljusa. Jag vill bara gråta och slå bakut.
Jag vill skrika mina lungor ur min kropp.
Jag ser inga utgångar ur mitt tillstånd utom att fly. Bort bort bort.

Jag vet att jag kommer hitta tillbaka men just nu behöver jag tid.
Jag vet också att mitt skydd är sämre eftersom jag är helt slut. Jag vet att ord når mitt inre på ett sätt jag vanligtvis inte tillåter men där är jag nu.