Igår var det ju fredag och jag var så otroligt trött. Tacksam för att jag kunde jobba hemifrån och därmed kunna gå på bebens lussefirande på förskolan.
Efter handledningen hämtade jag barnen och kunde äntligen landa i att bara vara. Trött som få! Natten till idag vaknade beben massa gånger och hade ont i magen. Försökte tom kräkas men gick inte. Efter en alvedon, kl 05:10, kunde vi alla sova ngra timmar.
Idag har vi varit ute en del, käkat på Pong och hängt hemma.
Mina planer att träna idag gick inte i mål. Så kan det vara ibland.

Imorgon ska jag försöka hinna med både promenad och ett pass.
Utelek och julgodisbak.
Ingen ide att pressa in Ikea där också.

Frånvaro i textform.
Bortfall av ord i bristen på tid.
Reflektioner kräver tid och utrymme, något jag inte får plats med just nu.
Dagarna går i ett och sådant är livet har jag förstått.
Jag gör det som får mig att mäkta med och resten har jag verkligen inte dåligt samvete för.

Imorgon ringen klockan tidigt, jag ska till gymet en sväng innan dagen börjar.
En viktig prioritet.