Vi kom iväg som en familj 08:40. Mötte grannar med barn som skulle till samma ställe och barnen gick tillsammans.
Jag sa hejdå i dörren (till storis och mathias) och gick mot förskolan med beben. Kom in, glad och nöjd, med beben men blev omdirigerad att jag skulle vinka hejdå i ca 1 timme.
Ahhh...hjärtat brast lite smått med jag lyssnade lydigt och vinkade hejdå till en missnöjd bebis. Skyndade iväg till skolgården där ledningen var i full gång med att presentera sig. Mitt barn så och kändes otroligt trygg.
Sedan upp i klassrummet för info och en start. Fortsatt tryggt barn som talade högt (vid tilltal) och räckte upp handen för att svara på frågor. Hejja älskade barn.
Efter info skyndade jag tillbaka till förskolan och hängde där med mitt lilla barn fram till 14:30.
Fortsatt matvägran light men det reder sig...nog.

Imorgon ska de båda lämnas helt och hållet. Gulp...
Inte på min begäran utan skolan och förskolans.
Det går bra, det går bra, det går bra.

Jag drar till jobbet och styr upp tankarna där. Mathias finns tillgänglig.
Jag hann med båda delarna idag och Känner mig glad för det.

Mindre lycklig över det faktum att mitt barn är nära vän med ett barn vars föräldrar är totalt gränslösa i allt och barnet känns mer som en 4åring än en 6åring.
Alla vill ju att sitt barn ska växa av sina relationer men i detta fall känns det helt oklart hur mitt barn växer att det barnet.
Detta upptar mkt av min tid.
Har ni tips får ni gärna hojta!