Att bli mamma första gången var en omtumlande resa för mig.
Jag ägnade min tid åt att utvecklas och lära mig allt om mig själv.
Detta för att kunna vara en bra mamma till mitt barn.

När mitt andra barn föddes var jag mycket lugnare inombords.
Färdiglärd för uppdraget.
Trots jobbiga gravidåkommor var jag lugn och motiverad.
När jag såg knytet första gången blixtrade tvivlen inom mig till.
"Kommer jag fixa detta?"
Är det så konstigt egentligen?
Är det inte mer än rätt att känna sig innerligt ödmjuk och lite rädd inför ett litet barn som vilar hela sitt väsen i dina händer.
Du som förälder kan göra vad du vill och detta barn behöver dig oavsett.
De är små, sköra och extremt utsatta.

Mitt barn får mig inte att tvivla på mig själv utan det faktum att jag beredd att bestiga vilka hinder som helst, höga berg och djupa hav. kan ibland få en att tro att man inte kommer klara det.
Men visst gör man!
Man gör allt, trots sömnlösa nätter och en kropp som värker.

Så denna gång har jag dubbla känslor. Är jag klar med barnafödandet?
Ska jag aldrig mer uppleva detta igen? Att få hålla ett mirakel som jag varit med och skapat?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej vänner! Jag kommer sluta blogga här och istället skriva på www.Tolou.se Min blogg har alltid fungerat som min ventil då jag började blogga när jag led av min depression för snart 10 år sedan. Jag har mått bra av att dela mina tankar och d...

"Kod för att importera min blogg till Nouw: 1254608282"

Vi har haft en fördjävlig höst med alla tänkbara sjukdomar. M har drabbats hårt och varit sjuk lääänge. Igår fick läkarna napp och det visar sig vara Twar. Han har nu fått ny medicin och jag hoppas så att han ska tillfriskna. Han har haft hög feb...

Vid matbordet kring nära och kära gick vi laget runt och alla fick berätta det bästa med 2018. Några berättade om nya anställningar, andra om ett mer hälsosamt liv och min syster om att hon slutade röka. När min tur kom var det för privat att dela ...

Efter min penicillinkur och en sjukdomsperiod på ca 9 veckor var det dags för vår stora som åkte på halsfluss och fick ta två antibiotikakurer då de gav honom fel första gången. Sedan var det dags för M som nu är inne på sin fjärde vecka av sjukdom...