Dåså, nu är det min natt (jag och älskling delar sen i förrgår då jag höll på att gå in i väggen).
Igår fick jag ändå gå upp en stund för att amma ur lite men ändå helt okej.
Då plutte skötte sig utmärkt igår kommer han väl må dåligt i natt.
Bäst att lägga sig så fort det går.

Idag var vi på Sös och det är ff viss vidgning men vi fick avsluta penicillinkuren idag och komma på ett ultraljud vid tre månader.
Hoppas bebens mage mår lite bättre utan penicillin.

Gick en powerwalk idag på 30 min och det är skönt att vara igång.
Dock är mitt bäcken/svank långt ifrån okej så jag måste fokusera mkt på att jobba en del för att trycka ut svanken.
Ställde mig även på vågen idag på Sös och den visade 70.6kg vilket innebär att ca tio kg är borta och sju kvartstår om jag ska vara tillbaka på min startvikt.
Just nu känns det ångestfyllt och tungt men det ger sig.

Natti gott folk!

Plutten har massa kör med magen vilket i praktiken innebär 3-4 timmars sömn. Vi kämpar på med rapar, vetekuddar, magmassage, droppar av alla slag och ber till alla gudinnor att detta ska vara över snart. Främst för hans del.
Syrran kom och joinade mig idag. Hon fick mig ut på en promenad och kaffe i sickla.
Sen tog hon lillen så jag fick sova två timmar. Happiness!!!!!

Sen går allt i ett från 16 och fram till nu. Ännu ett avsnitt av Walking dead och PH. Love both.
Eller pH är mer skräckblandad förtjusning och för varje avsnitt blir jag mer övertygad om att varje Svensson som hatar på programmet, IQ nivån på deltagarna och alla sex och fylla skulle själva inte vara så mkt bättre om de filmades. Så mycket skitsnack som folk snackar...

Jag var ju rätt bestämd på att låta kroppen ha sin gång under graviditeten. Jag höll mig varken undan ngt specifikt eller vräkte i mig. Däremot tappade jag aptiten vilket resulterade i att jag, när jag väl blev hungrig, ville ha snabba kolhydrater så som socker och bröd och annat gött som inte ger näring.
Så fick det vara.
Nu och sedan vi kom hem från bb har jag ett krav och det är att hålla mig undan socker (på veckorna) och bröd (så gott det går).
Det går jättebra MEN min aptit är ff inte tillbaka så jag får inte i mig den mängden näring jag behöver. Minst av allt får jag i mig protein.
Det är väl okej så länge jag inte tränar men när det väl sätter igång måste jag få i mig dubbelt så mycket och det lär bli tufft.

Min kost idag:

Frukost - keso med frön plus ett äpple eller en kalkon macka.

So far so good

Lunch - keso eller yoghurt och flingor

Middag - riktigt mål med hela kostcirkeln (jihooo) dock får jag knappt i mig ngt efter som lillen äter exakt samtidigt.

Kvällsmål - (om jag hinner) yoghurt och flingor.

Däremellan dricker jag ca tio koppar kaffe.

Katastrof är ju bara förnamnet.
Tro nu inte att detta är ett bra sätt att tappa vikt.
Jag tappar endast muskelmassa och har ännu mindre ork.


Nu ett avsnitt av Walking Dead och sen paradise hotel.

Är i en bubbla. Glömmer bort vad jag nyss gjorde och sa. Ibland undrar jag om jag drömmer.
Allt det är ju normalt. För livet kretsar ju trots allt endast kring mina små.
Timmarna rusar iväg och tröttheten sitter i, en lååååång tid framåt.
Konstigt det är med sömn. Så enkel sak som tas för givet men som kroppen inte klarar sig utan.
Förstår att sömn används som tortyr, eller avsaknaden av sömn snarare.
Efter ett par dagar utan tillräckligt med sömn är du beredd att ange vem som helst.

Idag kom Anna förbi och hängde med oss. Mysigt med sällskap och vuxensnack.
Sen gick jag en powerwalk, svettigt och skönt! Magen var i form, dock inte bäckenet.

I natt mina vänner har jag inte sovit många minuter.
Jag har varit trafikvägledare för storebror (fångat honom i famnen och lett honom tillbaka till sin säng så fort han entrat rummet).
Matat lillebror som vaknade fem minuter senare än nattmålet och var beredd att äta upp mig hel.
Vyssat när magen tjorvar sig och sen när klockan var fem och jag skulle somna var det omöjligt.
Så jag var vaken. Hejkomochhjälpmig.
Alla mina planer på att ta en promenad gick åt skogen.
Stressade iväg till Sös med mini igen och på torsdag ska vi få domen.

Hem igen.
Vila 10 min innan det var dags för tvätten. Sen hämtade jag storebror och åkte till sickla och handlade med honom.

Var det ngn som sa mammaLEDIG?
Ngn ledig mamma finns iaf inte här.
Nu blir det ett avsnitt av Walking dead.

Mina gravidhormoner börjar sina och det känns i varje cell.
Den fina, Lena och perfekta hyn är numer torr, fnasig och grå.
Håret som var det närmaste magisk en kunde komma i kvalité (tappade ca 10 hårstrån på nio månader) börjar tunnas ut då det faller av i snabb takt.
Läpparna,ögonen, händerna, fötterna är så torra att jag får panik.
Mina fina hårlösa armar och ben (true story! Håret på mina armar och ben slutar växa så fort jag blir befruktad)
är numera back on track.
Ja, listan är lång och det är bara att inse...denna graviditet mådde jag mer bra än dåligt.

Nu är jag mest förvirrad av trötthet och tappar ord. Kan inte prata ordentligt...tyvärr.

God natt

Idag bestämde jag mig för att åka upp till akuten för att få mitt snitt kollat på.
Har ju oroat mig för denna smärta ett tag så det var lika bra.
Packade ner lillskrutten, checkade in på Sös genom att punga upp 400kr (?!?!) och fick sedan träffa en grym läkare.
Hon kände och klämde, lugnade mig med att allt såg fint ut.
Hon menade att det behöver tid att läka. Skönt att höra!
Åkte sen till Nacka med min gulliga syster och lillen.
Hon shoppade och jag gick med.
Ingen lust alls att handla, behöver en evighet att vänja mig vid min "nya" kropp... Kurvorna, uttänjda och bulliga magen och volymen.
Sånt är livet...

Nu tv och en kopp te.
Ikväll får jag och storebror sova ensamma (han efterfrågar allt mer egentid med mig vilket jag gärna ger)!

Idag har jag överträffat mig själv.
Hittills har jag varit anti att gå ut och vistas bland folk. Har ett behov av att bara vara hemma och känna på livet som är just nu.
Deal:a med alla känslor som kommer upp samt lära känna mitt lillpyre.
Men idag så kändes det bra att göra annat.
Lunchade med min man och sen drog jag iväg på en kortade shoppingrunda.
Härligt för mig och plutten som trivs i vagnen fick sig en del sömn.
Det fick dock bli bussen fram och tillbaka. Är nu rädd om kroppen.

Lämnade även storebror på dagis idag för första gången.
Det är viktigt för mig att kunna göra det ibland.

Nu är det lite egentid och sen paradiset.