Direktlänk till inlägg 20 maj 2013
Jag frågar mig ständigt var folk tar vägen med sin sorg?
Hur gör vi, vuxna som barn?
Vem ger oss hopp, vem lyfter bördan,vem säger de rätta sakerna?
Jag bottnar ofta i att vi i mångt och mycket är ensamma. Speciellt i vår sorg och i våra kriser.
Oavsett vad som sägs och alla kloka ord behöver sorgens eld få brinna i oss till den dör ut och kvar bli askan.
Vi behöver klappa om oss själva. I vår ensamhet.
Hej vänner! Jag kommer sluta blogga här och istället skriva på www.Tolou.se Min blogg har alltid fungerat som min ventil då jag började blogga när jag led av min depression för snart 10 år sedan. Jag har mått bra av att dela mina tankar och d...
"Kod för att importera min blogg till Nouw: 1254608282"
Vi har haft en fördjävlig höst med alla tänkbara sjukdomar. M har drabbats hårt och varit sjuk lääänge. Igår fick läkarna napp och det visar sig vara Twar. Han har nu fått ny medicin och jag hoppas så att han ska tillfriskna. Han har haft hög feb...
Efter min penicillinkur och en sjukdomsperiod på ca 9 veckor var det dags för vår stora som åkte på halsfluss och fick ta två antibiotikakurer då de gav honom fel första gången. Sedan var det dags för M som nu är inne på sin fjärde vecka av sjukdom...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 |
4 | 5 |
|||||
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 | 12 |
|||
13 | 14 | 15 | 16 |
17 |
18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | 26 |
|||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
|||||
|